Könlöshet
(Konversationen utspelar sig mellan en kille och tjej, killen trodde tidigare att även tjejen var en grabb, men det visade sig att så inte var fallet)
Killen: Jag tänkte på en sak...vill du bli tillsammans med mig?
Tjejen: För några timmar sen ville du inte prata med mig.
Killen: Men nu är du ju tjej.
Tjejen: Du. Jag är precis samma person.
Helt fantastiskt. Unisex på barnfilmsnivå. Jag blev alldeles pirrig och varm i magen.
Och världen alltid var sådan skulle jag bli en helare, lyckligare och mer tillfreds människa. Och jag skulle aldrig mer ha mjäll.
Så det så.
Uppdatering av läget
Här sitter jag alldeles sönderfestivalad och lycklig. Öland roots är grejen, rakt uppochner bara. Sjukt trevlig festival med en fantastisk atmosfär.
En öl, en solstol, en strand.
Argumenten sitter där de ska.
Ett underbart häng tillsammans med bitterfittor, en bästis, ett V, två dreadheads och människor från Växjö.
Vi frågar vad klockan är och alla vet att det är...(här svarar resten av campet med ett vrål TIME TO PARTY!)
Och jag lärde känns de finaste av människor.
Jag såg de bästade konsterterna och freestylade dubmusic baby tilsammans med CoCo.
It all comes down to this!
Vi satt på bryggor och drack öl och hade interna skämt.
Och folk lärde sig mitt namn, delade ut juck och solen sken inte hela tiden men badade nakna gjorde vi iallafall.
Och ändå har jag kvar min värdighet.
Som Ho-Hey sa; Du är den enda människa som kan bli så jävla pissfull och ändå vara charmig.
YEAH DUDE!
Jag mår så bra just nu, det är sommar och jag mår bra. Wow.
Jag lärde känna Leo. Leo var snubben som kunde det här med att skriva visor. Som improviserade grymt på gitarr när jag läste dikter, som skapade en stämning som var utöver det vanliga.
Särskilt där på stranden med alla fina och vi jammade.
Jag har alltid velat jamma, det verkar så koolt på något sätt. Nu vet jag hur det känns. Det är precis så koolt som man tror att det ska vara.
Och vi har kanske ett framtida projekt pågång. Jag gillar tanken.
För att citera Mickis: Bitterfittorna på festival. Så jävla fint alltså.
Amen
Jag har även låtit Göteborg ta del av min vackra nuna. Där hjälpte jag en systeryster flytta hemifrån och inredde hennes balkong. Jag skrev en ny dikt och hälsade på Mattis. Jag var på inflyttningsfest och träffade Nathalie. Jag drack ofantliga mängder te och lyssnade på 40-tals klassiker. Det var tryggt och bra och sammanhang och allt sånt där som får mig att le.
Systeryster får mig att le.
Och nya dikter får mig att le.
Särskilt om de är bra.
Och det tror jag att den här är.
Den är kanske lite väl mellow men jag gillar det. Det känns som om att den passar in i den örviga serien "systerdikter". Tillsammans med "Tidningsrubriker" och "Sjukdomen". Fast den behöver nog växa in sig lite först.
Renskrivas och sådär.
Men det känns skönt att spärren har lossnat och att jag kunnat skriva något som vuxit framför mina ögon igen.
Det är bara lite typiskt att spärren lossnar EFTER att slamsäsongen är slut, men det är väl som det ska vara.
Jag får ladda upp till nästa säsong istället.
Fast det känns ganska så cheezy att tänka så.
Ungefär som att tänka att varje offentligt sammanhang (som tillexempel festival, som tillexempel Öland roots) är ett marknadsföringstillfälle.
Fuck that shit.
Den dagen jag börjat tänka så är ni allesammans varmt välkomna att skjuta mig.
Och med dessa ord gör jag min sorti.
Adjö.
Samhällsinformation
55:an är fittor, kukar, äckelpäckel och snusk.
För er som aldrig hört talas om 55:an så är det en krog i Linköping som är ganska sjabbig, serverar dålig öl, släpper in minderåriga och tillåter människor bli sexuellt anstade på toaletten.
De är också tydligen väldigt rädda om sin image.
För när min kära vän Löv helt lungt satt och stickade tillsammans med oss övriga bitterfittor runt halv sju en lördagkväll så kom ägaren fram och försökte missbruka den lilla auktoritet han tror att han har.
För tydligen passade inte stickning in på den image han vill att hans lilla skitkrog ska ha.
Hon var ju tvungen att förstå att det inte var något fritids.
Till saken hör att alla nyss hade beställt och att förutom oss fem så var det kanske två eller tre människor där.
Men som sagt, det var ju inget fritids.
Så Löv reste sig helt sonika upp, tackade för sig och gick.
Respekt!
Jag funderar lite på vad det är för image 55:an egentligen är ute efter.
Tydligen vill de inte att människor ska känna sig avslappnade, välkommna och ha trevligt.
Istället ska de gärna bli bängfulla, antastade och vara minderåriga.
För det är uppenbarligen inget problem.
Därav är 55:an kukar, fittor, äckelpäckel och snusk.
Och ett besök där igen är knappast att tänka på.
Den som väntar på något gott.
Dante har för övrigt ben med attityd. Ben som säger "Och vad ska du göra åt det...?"
