Jag vill slå ett slag för linköpings teaterliv. Och särskilt för ung/scen öst.
Om ni vill bli betagna, bortblåsta och händförda ska ni gå och deras nya uppsättning "Kladdet".

Det kan vara det bästa ung/scen öst någonsin satt upp. Jag var på preimären igår och och wow. Dels var det en fantastisk ensamble, underbara karaktärer och en känsla för svart humor som var var utom denna värld.(Scenen där lillebroren i familjen kallar familjens vän för "Bitta som uktar bajs" och skjuter på henne med låtsas vapen är något jag kommer bära med mig med ett leende en lång tid framöver.)
 Men det var även en otrolig gestaltning av en familj. I familjen ingick: Mamma Bibbi, Pappa Bosse, Storasyster Barbara och lilla Bebisen.
Det fanns ingen direkt röd tråd i storyn utan hela pjäsen byggde istället mer på själva gestaltningen av den här familjen. Vilket man nästan kan klassa som självklart så byggde gestaltningen på förfallet av familjelyckan men det var ingen djuprå hård ångest, utan mer ett underliggande stråk.
Jag avfirar även en stående eloge till scenografin.
"Kladdet" är ett enastående bevis på att allt går att göra med en scen. Jag är mållös.
Och Julia Högberg,
Denna fantastiska skådespelerska som utan att blinka växlar mellan deprimerad medelålders man med prestationsångest över öronen till en högstatuskvinna med verklighetsförankring noll.

It knocked my socks off.
Jag rekomenderar å det bestämdaste varenda liten förtappad själ därute att gå och bevittna detta under.
Omdelbart bums!

Nu är jag ingen lysande kulturkritiker dock. Men ni får helt enkelt ta mig på orden.
Se den. Annars går ni måste om något stort.

Lovin'



Isak Hjelmskog, Isabell Sollman, Julia Högberg