Återkomsten
Jag har kommit hem från karlshamn och Emme nu. Mitt hjärta har vilat och vistelsen där var verkligen alldeles underbar. Jag drack som sagt mängder av te och åt en massor goda saker. Vi pratade om allt och det kändes sådär varmt och lungt och tryggt som det kan kännas med bästaste vänner ibland och alla mina småbitar blir alldeles bubbliga av att tänka på allt fint och jag vill verkligen åka tillbaka snart.
Emme och Hampus med ze lovebaby a.k.a petit moi!
Jag tror dessutom att resan inverkade positivt på skrivandet. Inte bara när det gäller det hemliga projektet utan även på det personliga dagboks-antecknandet och dikt-skrivandet. Jag har gjorde också ett tappert försök till att skriva en rimmad dikt. Jag och rim funkar verkligen inte. Så det var ett litet äventyr. Det handlar ju om det stora i det lilla liksom. Men seriöst så kan jag verkligen inte skriva på rim. Jag får inte till takten, det blir bara slutrimn och min hiphoparpojkvän brukar slita sitt hår i frustration när han försöker bena ut något rimmat jag skrivit. Jag är helt enkelt urkass.
Det närmsta jag kommit rim är ett julklappsrim jag skrev till V förra året. Han fick en vinyl med hipartisten sole och rimmet blev följande:
Denna artist ligger dig varmt om ditt hjärta
så därför känner du förhoppningsvis ingen smärta
när du ska gå runt och pula
och lyssnar på denna sula.
Allvarligt talat! Det är ju så fruktansvärt avskyvärt dåligt! Om man dessutom tillägger att det tog mig ungefär två timmar att pressa ur mig dessa rader så förstår ni ju vart skåpet står.
Jag använde oavstående exempel som varningsignal när jag läste tillsammans med Grioa, Mente Roja och Vicious V. Så att ingen misstog sig och trodde att jag var värsta kolla hiohoparbruden.
(Vilket jag är egentligen. Men jag ville att de skulle vara förberedda liksom.)
Så, därför är dikten jag skrev på tåget hem igår en ganska stor händelse. Om man sätter den i perspektiv till tidigare erfarenheter vill säga.
Nu ska jag bara visa den för V så att han kan hjälpa mig få till en flytande takt i den. Och rim som passar.
Sen jäklar, då tar jag er med storm!
På rim!
De ni!
Love
/Vilsk
Emme och Hampus med ze lovebaby a.k.a petit moi!
Jag tror dessutom att resan inverkade positivt på skrivandet. Inte bara när det gäller det hemliga projektet utan även på det personliga dagboks-antecknandet och dikt-skrivandet. Jag har gjorde också ett tappert försök till att skriva en rimmad dikt. Jag och rim funkar verkligen inte. Så det var ett litet äventyr. Det handlar ju om det stora i det lilla liksom. Men seriöst så kan jag verkligen inte skriva på rim. Jag får inte till takten, det blir bara slutrimn och min hiphoparpojkvän brukar slita sitt hår i frustration när han försöker bena ut något rimmat jag skrivit. Jag är helt enkelt urkass.
Det närmsta jag kommit rim är ett julklappsrim jag skrev till V förra året. Han fick en vinyl med hipartisten sole och rimmet blev följande:
Denna artist ligger dig varmt om ditt hjärta
så därför känner du förhoppningsvis ingen smärta
när du ska gå runt och pula
och lyssnar på denna sula.
Allvarligt talat! Det är ju så fruktansvärt avskyvärt dåligt! Om man dessutom tillägger att det tog mig ungefär två timmar att pressa ur mig dessa rader så förstår ni ju vart skåpet står.
Jag använde oavstående exempel som varningsignal när jag läste tillsammans med Grioa, Mente Roja och Vicious V. Så att ingen misstog sig och trodde att jag var värsta kolla hiohoparbruden.
(Vilket jag är egentligen. Men jag ville att de skulle vara förberedda liksom.)
Så, därför är dikten jag skrev på tåget hem igår en ganska stor händelse. Om man sätter den i perspektiv till tidigare erfarenheter vill säga.
Nu ska jag bara visa den för V så att han kan hjälpa mig få till en flytande takt i den. Och rim som passar.
Sen jäklar, då tar jag er med storm!
På rim!
De ni!
Love
/Vilsk
Kommentarer
Postat av: Häxan
Jag älskar rim! Lär!
Postat av: stormhattsflicka
aww, baby jag saknar dig redan om fan... Och för övrigt kan du visst rimma, kommer du inte ihåg dikten du skrev till hampus när han fyllde 18? :)
I love you. Puss.
Postat av: ida
det är bra! allt handlar om att uuuuuutvecklas.
Postat av: Moster Ewa
älskar dig lilla stora amanda
allt handlar om att landa
hitta sin plats här på jorden
släpp allting fritt då kommer orden
vad du än hittar på
älskar jag dig massor ändå
(att rimma är då inte lätt) kramar
Trackback