Jag har förlorat mitt sammanhang i några dagar, men nu börjar det komma tillbaka. Jag hittar rutiner igen trots att jag just nu har en ilska som gror i knäna. Förbannad längs ryggraden men jag ska försöka ignorera det. Det är ingen idè att vara arg. Vilket blir ganska komiskt när det är jag som säger det eftersom att det är något jag är ganska ofta. Ilska är något bra. Ilska och gå runt och puttra och fräsa. Men just nu spelar det ingen roll. Jag kan vara hur arg jag vill. Jag kan ämdå inte göra något åt det.

(Fina söta Vilsk, när ska du skriva om något annat än dig själv?)
(Eh. Fuck you)

Jag har lov från vuxenskolan och på så sätt kan jag fortfarande leka barn. Lov innebär iochför sig icke rutiner och inga tider att gå upp till men jag gör mitt bästa och imorse hade jag min tredje ung/scen öst läsning. Denna gång för all personal på hela östgötateatern i norrköping och linköping. Det var som vanligt en kick ass känsla att stå framför en annorlunda publik än den som söker sig till poetry slam och jag tror att jag även denna lyckades klämma fram en tår eller två hos min publik. Jag vet inte riktigt vad det är som händer när jag läser teatertexten men något är det ju. Något som gör att texten inte bara lyfter sig från pappret utan mer kastar sig huvudstupa rakt ut. Och jag följer med den. Jag ramlar rakt ner med pannan före, över scenkanten och in i alla orden. Där tumlar jag runt några varv, fnittrar lite och kommer ut vid textens slut med knullruffs och bubbel i magen.
Det händer varje gång. Inte så att jag upphöjer min text över allt annat men den är vacker för mig. Vacker som peter pan och lillebror när han sover. Vacker som höst och regn och popcorn. Som glitter och snälla saker som luktar gott. Vacker som jag är ibland. Fast inte ikväll. Ikväll är jag arg. Som gnistror som bränner till när de träffar huden och knän som kvider. Inte spotta och fräsa arg. Slå, sparka nerslagen arg. Det handlar inte om min far. Jag blir knappt arg på honom längre.
Jag tycker om att läsa min text. Jag tycker om att läsa alla mina texter. Och jag har redan börjat ladda inför mer tävlingar och det finns massor av meningar som ligger och puttar  på insidan av huvudet. Jag är i ett flow. (Åh, jag alltid velat säga så.) (Precis som jag alltid velat kasta mig in i en taxi och skrika: Följ efter den där bilen!)

Annars så åker jag till stockholm på fredag med micke och sover på vandrarhem och går på "kompledigt" Där ska ajg se Johan Johansson och Sanna Carlssted. Där ska jag rymma lite från linköping men inte dricka så mycket öl. Jag ska lägga av med det. Bärsen. För att tag iallafall. Bärs förstör sammanhang. Fast det borde jag ju kunnat klura uta för länge sen.

Annars så har vi fått våra visum till Indien. Och lukterna, färgerna och förväntningarna kommer allt närme.

Lite som som kylan utanför fönstret som finns precis bredvid min dator.

Nu måste jag kolla min mail. Nu måste jag ta tag i något. Skaka en kudde eller så.

All riot love/ Vilsk