Städer som den här.
Diskprojektet igår fick igång flödet idag. För jäklar vad jag skriver. Det är en ganska underbar känsla när mina fingrar börjar bli trötta och mina ögon svider. För att jag skriver. För att jag får ner allting på papper (vi kör old school, ingen jäkla dator här inte.) Jag är osäker på en deadline så därför börjar orden få ett stråk av hets. Men det gör inget. Jag tror nästan att jag lyckats med att skriva strukturerat utan att jag tappar bort mig själv helt. Det känns bra.
Just nu känns faktiskt allting väldigt bra. Det är häftigt hur mycket mindre tyngd det blir i bröstet när ens bästis inte längre ligger på sjukhus och hur mycket gladare allting är. Tillochmed träden som finns utanför fönstret vid min dator. Tillochmed bussen på morgonen och jag har nästintill lyssnat sönder alla Thåström skivor IGEN för jag ska se honom i mars (hurra! hurra! hurra!) och alla mina små är så glada, fast mest A, 13 för den minstigaste tycker nästan att Thåström är lite läskig.
Eftersom att mitt hemliga projekt är just hemligt så finns det inte så mycket att reflektera över just nu.
Jag har inga läsningar inbokade på ett tag heller. Vilket på ett sätt känns väldigt skönt. Jag vill skriva något nytt ny. Nya meningar, nya ordras från pappret.
Det är väl nästa mål.
Men, låt oss bli lite personliga innan jag avrundar. Jag måste få visa, jag tycker den är så fin. Är det okej? Bra.
Här är den, min (fanfar) tattuering!(brainfreeze, ett eller två t?)
Min kära mor har redan satt fast den i svartvitt på sin överarm, hon har dessutom skrivit mitt och min lillebrors namn i hjärtana.
Jag ska ha den i färg på min arm. Fast med blå rosor. Eller röda. Eller blå. Jag vet inte riktigt än. Men visst är den fin? (jag tror den är en hon. Ja, den är en hon.)
Jag är lite vimsig. För att jag skrivit Jag älskar den känslan. Det är ungefär som när man fått ligga riktigt mycket.
Åh, låt mig vara vimsig för alltid.
Puss!
Just nu känns faktiskt allting väldigt bra. Det är häftigt hur mycket mindre tyngd det blir i bröstet när ens bästis inte längre ligger på sjukhus och hur mycket gladare allting är. Tillochmed träden som finns utanför fönstret vid min dator. Tillochmed bussen på morgonen och jag har nästintill lyssnat sönder alla Thåström skivor IGEN för jag ska se honom i mars (hurra! hurra! hurra!) och alla mina små är så glada, fast mest A, 13 för den minstigaste tycker nästan att Thåström är lite läskig.
Eftersom att mitt hemliga projekt är just hemligt så finns det inte så mycket att reflektera över just nu.
Jag har inga läsningar inbokade på ett tag heller. Vilket på ett sätt känns väldigt skönt. Jag vill skriva något nytt ny. Nya meningar, nya ordras från pappret.
Det är väl nästa mål.
Men, låt oss bli lite personliga innan jag avrundar. Jag måste få visa, jag tycker den är så fin. Är det okej? Bra.
Här är den, min (fanfar) tattuering!(brainfreeze, ett eller två t?)
Min kära mor har redan satt fast den i svartvitt på sin överarm, hon har dessutom skrivit mitt och min lillebrors namn i hjärtana.
Jag ska ha den i färg på min arm. Fast med blå rosor. Eller röda. Eller blå. Jag vet inte riktigt än. Men visst är den fin? (jag tror den är en hon. Ja, den är en hon.)
Jag är lite vimsig. För att jag skrivit Jag älskar den känslan. Det är ungefär som när man fått ligga riktigt mycket.
Åh, låt mig vara vimsig för alltid.
Puss!
Kommentarer
Postat av: Moder
Älskar dej Madam Flod!!!Puss
Postat av: Moder
Älskar dej Madam Flod!!!Puss
Postat av: daddel
tatueringen är skitfin ju! haha nu har jag äntligen fått se den.. :P tror den kommer passa dig jättebra vännen! puss
Postat av: wania
lycka till med det hemliga. ser med spänning fram mot bdet.
älskar dig
Postat av: wania
lycka till med det hemliga. ser med spänning fram mot bdet.
älskar dig
Postat av: ida
blå rosor! lätt blå rosor. det blir för mycket rött annars. och den är skitläcker! var ska du ha den?
Postat av: Åsa
Fin, fin. Men blå rosor ser lätt ut som vindruvor. Tänk dig för med den färgen. Talar av erfarenhet haha =)
Postat av: Katinka
Underbart att skriva. Jag älskar också det. Jag är en riktig ordmänniska jag.
Postat av: Linn
Thastrom ar alltid bra. Det gar alltid att lyssna sonder Thastroms skivor en gang till.
Bra att du skriver igen. Nice tattuering.
Saknar dig.
Trackback