Om hemstaden

Om hemstaden.

 

Bussresan tar trettio minuter

Utanför  finns bara åkrar, kanske en bit himmel om man har tur.

 

Några skarpa högersvängar, busstoppet ”rökhålet”

Och sedan storstaden

 

Staden har ingen direkt siluett, istället en strålkastare från Harrys som pekar rakt upp

Som om den sökte liv på andra planeter

 

Något annat än de nertrampade trottoarerna

Något annat än de hållhakar som binder oss fast vid jorden

 

Domkyrkoparken, trådgårdsföreningen, Bosses glassbar, elsas hus

Ung scen öst, yngves cafè, 55an, stångån, tinnerbäcken

 

Vi har vuxit upp här, osedda men ändå genomskådade

All tonårstid med armarna knottriga av kyla

 

All tonårstid i väntan på vuxentid

Det fanns en redan given mall att fylla i

 

Det fanns en redan given mall att leva ut

Ett lexikon för kommunikation med människor av samma sort

 

Jag klarade aldrig av det

Jag sprang alltid med andan i halsen och fickorna skramlandes av växel

 

Tinnerbäckens vatten var alltid för kallt

55ans öl för dyr, Bosses glass för söt och domkyrkoparken för smutsig

 

Det fanns ingen plats att sitta på

All mark var redan täckt av tidigare generationers skräp

 

Linköping är en stad som stannat i tiden

Och jag föddes lite för sent

 

Linköping är en stad som redan skapat sig själv färdigt

Bryr sig därför inte om att skapa sina invånare

 

Bara de genomresande, de som inte tänker slå rot

De som lyfter sina huvuden mot frimurarnas byggnader och utbrister ett ååh...

 

Att växa upp i Linköping att stå i klunga och lyssna på kråkornas dödskrik

Ett förinspelat band som spelas upp för att skrämma bort det levande

 

Det är att stå där fram tills stycket där bandet börjar hacka

Det är att inse att man själv hakat upp sig

 

Därför säger man hejdå

Förlåter Linköping för allt som är ogjort

 

Sedan, bussen hem

Det tar trettio minuter

 


Kommentarer
Postat av: daddel!

så sant så sant! och så vackert..

2009-09-09 @ 19:54:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0