Imorgon är det onsdag och hela skrivarlinjen är ledig för att skriva. Vilket betyder att tisdagar är festkvällar. Men inte för mig. Jag är duktig och sitter på mitt rum och lyssnar på emmes blandskriva "tämligen tragiska tetrudelutter" samtidigt som jag skriver om "vem ska trösta knyttet" till en version för vuxna. Jag undrar om min tolkning: "Vem ska trösta Anders?" - en svit om en medelålders, deprimerad, nyskild man som reser till Thailand för att hitta lyckan, skulle göra Tove stolt. Jag är ganska stolt.

Nu, tepaus.