DÖDEN

Och bara sådär lyckades jag ådstkomma något. Det blev en dikt om döden (bara för att uppfylla alla klichèr på en gång. Jag borde se till att komma bakfull med rödvinsläppar till skolan imorgon också) som jag saxat ut ur ett längre projekt samt ändrat lite i. Jag vet att jag i det tidigare inlägget skrev att dikten helst skulle handla om något konkret. Haha, och här kommer jag med en dikt om döden. Höhö. Men så kan det gå. Jag tror nästan att det blev riktigt bra, att jag är riktigt nöjd. (Den heter alltså döden ironiskt nog)

DÖDEN

 

Jag är van vid att människor kanske dör jag

 

minns inte alla gånger jag varit rädd för det

 

men jag hittar bra på sjukhuset jag

 

kan det som min egen ficka

 

 

Jag visste att när hjärtslagen kändes i magen då skulle någon

 

dö skulle någon komma till en bättre plats och allt det där

 

jag sprang oftast och gömde mig hos någon tant

 

och blev nästan lika trygg som hemma

 

 

 

Om ingen dog när jag var liten blev jag

 

alldeles besviken all oro i onödan

 

”ge mig lite drama!” sa jag och mamma

 

stängde in mig på rummet

 

 

 

På filmer från barndomen är nästan alla döda

 

Jag var aldrig rädd för döden

 

Jag lekte kurragömma i kulvertarna

 

En gång åkte en bår förbi med någon som var död

 

 

Idag är har jag en hälsosammare relation till döden

 

Jag vill bara ha lite lugn

 

Men när den väl kommer är det okej

 

Jag hittar iallafall på sjukhuset

 

 



Kommentarer
Postat av: stormhatt



"Om ingen dog när jag var liten blev jag

alldeles besviken all oro i onödan

”ge mig lite drama!” sa jag och mamma

stängde in mig på rummet"



Bäst!

2009-10-04 @ 16:39:35
URL: http://stormhatt.blogg.se/
Postat av: Moder

JA sjukhuset kan du...Älskar dej!Puss moder

2009-10-04 @ 23:16:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0