Tillägg
...och en sak till, vill man komma på premiärfesten måste man säga det i mailet när man bokar biljetter. Och det vill man väl? JAA!
Biljetter till 28 kvadrat
NU kära vänner! Nu kan ni boka biljetter till 28 kvadrat!
HURRA!
Biljetter får ni om ni mailar till [email protected].
I mailet skriver ni vad ni heter, hur många biljetter ni vill ha och vilket datum ni vill se föreställningen.
Och som ni säkert redan vet så spelas den 7,8,9 augusti på ung/scen öst i linköping (eller elsas som folk envisas med att säga) i linköping.
Kom mina älsklingar! kom!
HURRA!
Biljetter får ni om ni mailar till [email protected].
I mailet skriver ni vad ni heter, hur många biljetter ni vill ha och vilket datum ni vill se föreställningen.
Och som ni säkert redan vet så spelas den 7,8,9 augusti på ung/scen öst i linköping (eller elsas som folk envisas med att säga) i linköping.
Kom mina älsklingar! kom!
Tack
Om det här inte är kärlek så vet jag inte vad som är det.
Öland roots 09
Det har varit festival också. Öland roots 09 och det är och förblir sveriges bästa festival. Sannerligen. Särskilt när man åker med bästisar, poeter, bitterfittor och kärlekar. Och särskilt när man träffar just bästisar, poeter, bitterfittor och kärlekar. Det kan ju inte bli annar än magi.
Bästisar, poeter, bitterfittor och kärlekar.
"En öl, en solstol, en strand..."
En poet. Som för tillfället söker inspiration i sitt inre.
Höhö, bög. Höhö.
Ho "vad är klockan? TIME TO PARTYYYY!" hey.
Elin "Hej det är tredje dagen på festival men jag ser asbra ut ändå" Lund.
Det spöregnade lite. Men vad brydde vi oss det? Vi gav regnet kalla handen och sjöng frikyrkosånger istället.
Snubben hela dagen. Han fixade frukost till mig. Kärlek vid första ögonkastet helt enkelt. (Vi ska gå på Fridhem ihop också. Men det är ändå frukosten som är det viktiga. JA!)
Svenska akademin. Jag hade glömt bort hur förbannat jävla skitbra de faktiskt kan vara.
"Hej vi är vanliga dödliga och ser ut som man ska göra tredje dagen på festival."
Sista natten och vi dansar oss till sömns.
Och fortsätter dansa tills nästa år. Dansa dansa dansa. Vi ses igen öland. Jag är inte färdig med dig!
(För att se vilka internskämt som uppstod den här festivalen besök stalkamig. Hon kan det där med att få till punchlines bättre än jag,)
Bästisar, poeter, bitterfittor och kärlekar.
"En öl, en solstol, en strand..."
En poet. Som för tillfället söker inspiration i sitt inre.
Höhö, bög. Höhö.
Ho "vad är klockan? TIME TO PARTYYYY!" hey.
Elin "Hej det är tredje dagen på festival men jag ser asbra ut ändå" Lund.
Det spöregnade lite. Men vad brydde vi oss det? Vi gav regnet kalla handen och sjöng frikyrkosånger istället.
Snubben hela dagen. Han fixade frukost till mig. Kärlek vid första ögonkastet helt enkelt. (Vi ska gå på Fridhem ihop också. Men det är ändå frukosten som är det viktiga. JA!)
Svenska akademin. Jag hade glömt bort hur förbannat jävla skitbra de faktiskt kan vara.
"Hej vi är vanliga dödliga och ser ut som man ska göra tredje dagen på festival."
Sista natten och vi dansar oss till sömns.
Och fortsätter dansa tills nästa år. Dansa dansa dansa. Vi ses igen öland. Jag är inte färdig med dig!
(För att se vilka internskämt som uppstod den här festivalen besök stalkamig. Hon kan det där med att få till punchlines bättre än jag,)
Lite om 28 kvadrat
Vart börjar vi idag?
Vi börjar med 28 kvadrat. Pjäsen som jag släpat runt själv på i ett halvår men som nu tagits över av regissör och skådespelare. De är en stor känsla. Att veta att deras personliga intresse ligger i den text jag skrivit. I måndags förra veckan var jag och såg mitt första rep av pjäsen. Det var fan magiskt. Att sitta bredvid Lisa, som regisserar och se hur skådespelarna Magda och Emma försökte förstå karaktärerna som jag skapat. Och sedan agera ut orden som jag skrivit. En egoboost utan dess like. För det är nära nu. Premiären är flyttat till den 7e augusti men det är nära. Producenten Tuja sliter som ett djur för att att ska klaffa och snart finns det en hemsida och affischer. Snart finns det tryckta biljetter som man kan köpa på Sportif i linköping eller reservera på ung scen öst. Snart ska vi prata med pressen och snart står vi där och det är premiärfest och alla kan nästan andas ut. Men innan dess är det mycket arbete kvar. Fast denna gång inte från min sida. Jag ska dona iordning några monologer som ska spelas in, men annars så är det dags för mig att ta ett steg åt sidan.- En märklig känsla, men samtidigt så otroligt skön. För jag har verkligen full tillit till människorna i det här projektet. Bebben som har skapat en scenografi som är utanför denna värld. (Den involverar bambu, Kom så får ni se.) Och någonstans börjar jag släppa rädslan för att det här inte ska bli bra. Det är liksom inte upp till mig längre. Det är upp till de som jobbar nu. Och jag tror de kommer göra ett fantastiskt jobb. Jag insåg det när jag var på den där första repetionen, att det här kommer bli bra. sablar vad bra det blir!
Men fortfarande, det märkliga i att min text blir något större utanför mig själv. Att alla de där timmarna som jag suttit framför datorn och gråtit och ätit daddlar faktiskt fick sitt utgång i något verkligt. Jag trodde aldrig att det skulle hända. Hela den här processen blev någopt så mycket större än vad jag någonsin trodde att det skulle bli. Jag undrar liksom när det hände. Var det så redan från början? Eh. Jag vet inte. och någonstans misstänker jag att jag inte alls vet det än. För det är som vanligt, man kan inte se något när man är mitt i det. Och det är jag ju fortfarande.
Men jag återkommer. Om inte annat med biljettiformation och adressen till hemsidan (OH MY GOD!)
Kärleken
Vi börjar med 28 kvadrat. Pjäsen som jag släpat runt själv på i ett halvår men som nu tagits över av regissör och skådespelare. De är en stor känsla. Att veta att deras personliga intresse ligger i den text jag skrivit. I måndags förra veckan var jag och såg mitt första rep av pjäsen. Det var fan magiskt. Att sitta bredvid Lisa, som regisserar och se hur skådespelarna Magda och Emma försökte förstå karaktärerna som jag skapat. Och sedan agera ut orden som jag skrivit. En egoboost utan dess like. För det är nära nu. Premiären är flyttat till den 7e augusti men det är nära. Producenten Tuja sliter som ett djur för att att ska klaffa och snart finns det en hemsida och affischer. Snart finns det tryckta biljetter som man kan köpa på Sportif i linköping eller reservera på ung scen öst. Snart ska vi prata med pressen och snart står vi där och det är premiärfest och alla kan nästan andas ut. Men innan dess är det mycket arbete kvar. Fast denna gång inte från min sida. Jag ska dona iordning några monologer som ska spelas in, men annars så är det dags för mig att ta ett steg åt sidan.- En märklig känsla, men samtidigt så otroligt skön. För jag har verkligen full tillit till människorna i det här projektet. Bebben som har skapat en scenografi som är utanför denna värld. (Den involverar bambu, Kom så får ni se.) Och någonstans börjar jag släppa rädslan för att det här inte ska bli bra. Det är liksom inte upp till mig längre. Det är upp till de som jobbar nu. Och jag tror de kommer göra ett fantastiskt jobb. Jag insåg det när jag var på den där första repetionen, att det här kommer bli bra. sablar vad bra det blir!
Men fortfarande, det märkliga i att min text blir något större utanför mig själv. Att alla de där timmarna som jag suttit framför datorn och gråtit och ätit daddlar faktiskt fick sitt utgång i något verkligt. Jag trodde aldrig att det skulle hända. Hela den här processen blev någopt så mycket större än vad jag någonsin trodde att det skulle bli. Jag undrar liksom när det hände. Var det så redan från början? Eh. Jag vet inte. och någonstans misstänker jag att jag inte alls vet det än. För det är som vanligt, man kan inte se något när man är mitt i det. Och det är jag ju fortfarande.
Men jag återkommer. Om inte annat med biljettiformation och adressen till hemsidan (OH MY GOD!)
Kärleken
Kreuzberg living
Okej. Det finns mycket att skriva om. Det här är min comeback. Men vi börjar från rätt håll tycker jag. Vi börjar i Berlin.
Hallomi (eller hur tusan det nu stavas) burgare. Lycka i bröd.
Jag tänkte skriva "grafitti" men det tror jag att ni fattar att det är. Vad ni däremot kanske inte förstår är att det är snygg sådan. Djävligt snygg sådan.
(Här har vi ett soundtrack) Nu-nu-nu-nu-nu at the gaybar, at the gaybar.
I ordning:
Bierhiemmel (politiskt korrekt ölhak)
Barbies (bar med gunga över bardisken)
Rosies (bar med rosa fluff i taket och på väggarna. Och all världens whittrash dekorationer samlat på 45 kvadratmeter)
Dj som är lite lik Brian Molko i Placebo. Och som hade en thingie för 80tals klassiker.
Nu-nu-nu-nu-nu at the gaybar, the gaybar.
Vi var i Berlin. Vi målade daddlar. Vi tattuerade oss. Jag knarkade inte. Vilket är synd, för annars hade klichèn varit fulländad.
I kreuzberg kan man gå omkring och vara bakfull. Och så kan det plötsligt komma förbi ett demonastrationståg. Så kan man följa med. Så kam man dansa sig igenom stan. Och så kan folk börja hänga i lyktstolpar sam tidigt som de gör "bosnienskaket"
Och nu, bilder på när vi dricker (och folk vi drack med):
Greetings från Kreuzberg!
Hallomi (eller hur tusan det nu stavas) burgare. Lycka i bröd.
Jag tänkte skriva "grafitti" men det tror jag att ni fattar att det är. Vad ni däremot kanske inte förstår är att det är snygg sådan. Djävligt snygg sådan.
(Här har vi ett soundtrack) Nu-nu-nu-nu-nu at the gaybar, at the gaybar.
I ordning:
Bierhiemmel (politiskt korrekt ölhak)
Barbies (bar med gunga över bardisken)
Rosies (bar med rosa fluff i taket och på väggarna. Och all världens whittrash dekorationer samlat på 45 kvadratmeter)
Dj som är lite lik Brian Molko i Placebo. Och som hade en thingie för 80tals klassiker.
Nu-nu-nu-nu-nu at the gaybar, the gaybar.
Vi var i Berlin. Vi målade daddlar. Vi tattuerade oss. Jag knarkade inte. Vilket är synd, för annars hade klichèn varit fulländad.
I kreuzberg kan man gå omkring och vara bakfull. Och så kan det plötsligt komma förbi ett demonastrationståg. Så kan man följa med. Så kam man dansa sig igenom stan. Och så kan folk börja hänga i lyktstolpar sam tidigt som de gör "bosnienskaket"
Och nu, bilder på när vi dricker (och folk vi drack med):
Greetings från Kreuzberg!
Berlin update
Lite mer än 24 timmar har spenderats i Berlin. Nämrare bestämt kreuzberg. Vi kan nu konstatera att:
So long lovers!
- Ölen och drinkarna är alldeles för billiga för mitt eget bästa.
- Hostellet vi bor pa är lite äckligt.
- Alla tror att jag och carro är flator, detta har lett till att vi redan har fatt in en fot i gaü (gha, vanligt ü finns inte. Kul!) hänget här.
- Människor är grümt trevliga. Till och med med tüskt ü.
- Jag förstar inte tüska. det gör jag verkligen inte. Vi hittade ett tüskt poetrü slam som vi gick pa. Och jag förstod inte ett jota. Men det var kul.
- Carro kan inte läsa kartor.
- This is a dream comming true.
So long lovers!
Going Berlin /Hurray she's alive!
Hej.
Det var ett tag sen. Jag ber allra ödmjukast om ursäkt men kraften har inte funnits. Eller inspirationen snarare. Det har riktats åt ett annat håll. Åt en viss pjäs som nu är färdigskriven (HURRA) och har premiär 6 augusti.
Alltså, för er som inte fattade vilken pjäs jag syftade på så är nu alltså 28 kvadrat färdig och har premiär 6 augusti! MASSORNA JUBLAR!
Snart ska jag börja skriva igen. Snart ska jag börja blogga, skriva dagbok, skriva dikter och inköpslistor. Men jag måste bara få vila lite först. Det har varit lite mycket hetsskriva pjäs och jobb på sistone. Jag har inte riktigt hunnit med mig själv.
Så nu åker jag till Berlin i 6 dagar och vilar upp mig/super bort mina sorger.
Sen, sen när jag kommer tillbaka.
Då ska jag berätta vidunderliga historier och fantastiska ting.
Men nu.
Vila.
Lovin'
Det var ett tag sen. Jag ber allra ödmjukast om ursäkt men kraften har inte funnits. Eller inspirationen snarare. Det har riktats åt ett annat håll. Åt en viss pjäs som nu är färdigskriven (HURRA) och har premiär 6 augusti.
Alltså, för er som inte fattade vilken pjäs jag syftade på så är nu alltså 28 kvadrat färdig och har premiär 6 augusti! MASSORNA JUBLAR!
Snart ska jag börja skriva igen. Snart ska jag börja blogga, skriva dagbok, skriva dikter och inköpslistor. Men jag måste bara få vila lite först. Det har varit lite mycket hetsskriva pjäs och jobb på sistone. Jag har inte riktigt hunnit med mig själv.
Så nu åker jag till Berlin i 6 dagar och vilar upp mig/super bort mina sorger.
Sen, sen när jag kommer tillbaka.
Då ska jag berätta vidunderliga historier och fantastiska ting.
Men nu.
Vila.
Lovin'
